Sveriges förnyelsebara energilandskap

Det globala klimatet håller på att förändras, och den globala energiproduktionen står inför en oundviklig och omfattande omställning bort från fossila bränslen. I denna omställning kommer elektrifiering och en ökad produktion från förnyelsebara energikällor att utgöra centrala åtgärder. På grund av de fossila bränslenas och de förnyelsebara energikällornas skilda rumsliga egenskaper kommer denna omställning att innebära en framväxt av nya energilandskap. För det svenska energisystemet kommer omställningen att innebära en omfattande utbyggnad av produktionen av solenergi och vindkraft. För att denna utbyggnad ska bli så hållbar som möjligt krävs en fördjupad förståelse av relationen mellan solenergi, vindkraft och utvecklingen av landskap, inte minst sett till markanvändning. Inom fältet fysisk planering har förståelse av energiproduktionens ytanspråk tidigare präglats av abstrakta idéer om area och energidensitet. Genom att kartlägga svensk solenergi och vindkraft utifrån tidigare markanvändning syftar denna uppsats till att bidra till en mer landskapsintegrerad förståelse för omställningen mot en mer förnyelsebar energiproduktion. Vidare använder uppsatsen teoretiska perspektiv på ekosystemtjänster och förnyelsebara energilandskap för att analysera resultatet kartläggningen och diskutera utvecklingen av svenska landskap utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Slutligen används resultatet av kartläggningen för att skapa regionala scenarier för framtida produktion av solenergi och vindkraft. Detta görs i syfte att ytterligare fördjupa förståelsen för relationen mellan solenergin, vindkraften och hållbara landskap. Resultatet av de empiriska undersökningarna och analysen indikerar att solenergi- och vindkraftsproduktionen riskerar att tränga ut andra funktioner i svenska landskap. Resultatet pekar på en möjlig trend där framtida förnyelsebara energilandskap, i likhet med traditionella fossila energilandskap, är landskap där energiproduktion dominerar på bekostnad av andra funktioner. Utifrån Energimyndighetens (2021a; 2021b) strategiska dokument för framtidens elektrifiering identifieras en tendens där perifera landskap blir energiproducerande landskap, medan konsumtionen i huvudsak sker i stadsnära landskap. Således riskerar tillgången på en mångfald av ekosystemtjänster i perifera landskap att försämras, samtidigt som nyttan av energiproduktionen koncentreras någon annan stans. Detta resultat indikerar att den pågående utvecklingen av solenergi- och vindkraftsproduktion i Sverige riskerar att skapa mindre hållbara landskap, inte minst sett till social hållbarhet. Den slutsats som dra är därför att det finns ett behov av att förstå omställningen mot mer hållbara energisystem inte bara som en fråga om optimal och effektiv användning av teknologier. Det finns också ett behov av att förstå omställningen från det lokala landskapets perspektiv och att kritiskt diskutera vad som utgör acceptabla nivåer av energikonsumtion i relation till vilken typ av landskap vi vill ha i framtiden.The global climate is changing. Thus, the global energy production system is facing an unavoidable and large-scale transition away from fossil fuels. In this transition, electrification and expansion of the production of energy from renewable sources will constitute central measures. However, due to the different spatial qualities of fossil fuels and renewable energy sources, this transition will result in the emergence of new types of so called energyscapes. For the Swedish energy system, the transition implies an extensive expansion of solar and wind power production. In order to ensure that this expansion will be as sustainable as possible, there is a need for a more in-depth understanding of the relationship between solar- and wind power and the development of landscapes, in particular from the perspective of land-use. Within the sector of strategic planning, previous understanding of the land-claim of energy production has been dominated by abstract ideas of area and energy density. This thesis aims to contribute to a more landscape integrated understanding of the transition towards more renewable energy production by mapping Swedish solar- and wind power in relation to previous land use. The thesis further uses theoretical perspectives on ecosystem services and sustainable renewable energyscapes to analyze the results of the mapping and discuss the development of Swedish landscapes from a sustainability perspective. Lastly, the results of the mapping are used to create scenarios for future regional production of solar- and wind power. This is done with the purpose of further deepening the understanding of the relationship between solar- and wind power production and sustainable landscapes. The result of the empirical research and the analysis indicates that solar and wind power production are at risk of dislocating other functions in the Swedish landscapes. The result points towards a trend where future renewable energyscapes, in similarity with traditional fossil energyscapes, are landscapes where energy production is dominant at the cost of other functions. Based on strategic documents on the future of electrification from the Swedish Energy Agency (2021a; 2021b), a tendency is identified where landscapes in the periphery become landscapes of energy production, whilst the consumption mainly takes place in urban landscapes. This means that access to a diversity of ecosystem services in peripheral landscapes is at risk of being diminished, whilst the yield of the energy production is accumulated elsewhere. This result indicates that the current development of solar- and wind power production in Sweden risks creating less sustainable landscapes, not at least regarding social sustainability. Conclusively, there is a need to understand the transition towards more sustainable energy systems not only as a question of optimal and efficient use of technologies. There is a need to understand the transition also from the vantage point of the local landscape and to critically discuss what constitutes acceptable levels of energy consumption in relation to what kind of landscapes we wish for in the future

Potential to sell firewood in the Netherlands : a market research

Detta examensarbete skrevs på uppdrag av Södra skogsägarna. Syftet med arbetet var att fördjupa kunskapen om marknaden för pannved i Nederländerna. Arbetet beskriver bland annat kunder till vedföretagen, priser för ved, var veden kommer ifrån samt hur vedföretagen ser på framtiden inom vedmarknaden. Förutom detta ger arbetet även en bild av Nederländerna, dess energiförsörjning, den förnyelsebara energin och skogsråvaran i landet. Teorierna som ligger till grund för arbetet är framförallt marknadsundersökning, omvärldsanalys och beskrivning av erbjudandet. Teorierna fokuserar på hur omvärlden inom ett specifikt område kan undersökas och vad som är viktigt när ett företag vill gå in på en ny marknad. Vidare beskriver teorierna även vad ett erbjudande består av. Datainsamlingen gjordes både med hjälp av primär- och sekundärdata. Primärdata samlades in via telefonintervju, intervjuer på plats samt genom e-mail konversationer. Sekundärdata samlades in genom diverse böcker och hemsidor via Internet. Resultatet visar att det finns potential för pannvedsförsäljning i Nederländerna. I Nederländerna finns ett antal företag som livnär sig på att sälja ved till privatpersoner, restauranger och byggvaruhus. Arbetet visar att företag som arbetar med pannved under de senaste åren ökat i antal. De företag som säljer ved importerar ved huvudsakligen från låglöneländer såsom baltländerna, Ukraina och Ryssland. Avgörande faktorer för var en vedförsäljare köper ved ifrån är pris och kvalitet på produkten. För att vara framgångsrika på marknaden för pannved krävs en konkurrensförmåga vad gäller framförallt pris och kvalitet på den erbjudna produkten. De företag som säljer ved efterfrågar en kvalitativ produkt till lågt pris.This thesis was written on behalf of Södra skogsägarna. The objective of this work was to deepen the knowledge of the market for firewood in the Netherlands. This work describes for instance customers to the firewood businesses, prices for firewood, where the wood come from and how the firewood businesses see the future in the firewood market. The thesis does also give a picture of the Netherlands, its energy, the renewable energy and forest products in the country. The theory underlying the work is primarily marketing research, environmental scanning and description of the offer. Theories focus on how the outside world in a specific field can be described and what is important when a company wants to enter a new market. Further theories is what an offer is made up of. The data was collected through both primary and secondary data. Primary data was collected via telephone interview, interviews on the spot and through e-mail conversations. Secondary data was collected through various books and websites on the Internet. The result shows that there is a potential for selling firewood in the Netherlands. In the Netherlands there are a number of companies that make their living on selling firewood to individuals, restaurants and DIY stores. The work shows that companies working with firewood in recent years have increased in number. The companies that sell firewood import wood mainly from low-wage countries such as the Baltic countries, Ukraine and Russia. Decisive factors where firewood businesses buy wood from are the price and quality of the product. To be successful on the market for firewood in the Netherlands, a competitiveness with regard to particularly price and quality of the product offered. The companies that sell firewood demand a product with quality at a low price

Investeringar i sol- och vindkraft

Sveriges har som mål att bli oberoende av fossila bränslen. Målet är att minst 50 procent av all energiproduktion år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor. År 2015 stod jordbrukssektorn för 13 procent av Sveriges totala fossila utsläpp och det finns en potential till förbättring. Två alternativ är att investera i sol- eller vindkraft, samtidigt som investeringarna är förknippade med risker eftersom det finns flera faktorer som påverkar investeringens lönsamhet. Vidare konstateras i tidigare studier att lantbrukare trots osäkra förhållanden väljer att investera i sol- eller vindkraft. Tidigare studier som gjorts på området är oense om vilka faktorer, objektiva eller subjektiva som anses viktigast vid investeringsbeslut i sol- eller vindkraft. Studien tillämpar en abduktiv ansats och en kvalitativ metod, där sex lantbrukare som investerat i sol, vindkraft eller i båda intervjuas. Syftet är att få en bild över de faktorer som lantbrukaren anser vara viktigast för att fatta ett investeringsbeslut. För att analysera empirin utvecklas en teoretisk modell som skiljer på icke-ekonomiska och ekonomiska faktorer. Icke-ekonomiska faktorer grundas på en subjektiv bedömning av en investering och ekonomiska ur ett objektivt perspektiv. I analysen sammanlänkas den teoretiska modellen och den insamlade empirin. Utifrån detta utvecklas en ny teoretisk modell för att förklara hur ett investeringsbeslut påverkas av olika faktorer. Utifrån studien är det inte möjligt att urskilja den enskilt viktigaste faktorn som leder till ett investeringsbeslut i sol- eller vindkraft. Studien visar att både icke-ekonomiska (subjektiva) och ekonomiska (objektiva) faktorer inverkar vid investeringsbeslutet. Resultaten stödjer därmed tidigare forskning som visar att ett investeringsbeslut influeras av både objektiva och subjektiva faktorer. Analysen ger de lantbrukare som ännu inte investerat i någon av dessa energislag en bild av vilka faktorer som kan vara viktiga att beakta vid ett investeringsbeslut. Ett tydligt och långsiktigt regelverk från myndigheter efterfrågas från de lantbrukare som redan har investerat, då det bidrar till att minska de upplevda riskerna med investeringen.The study examines which factors that are the most important to Swedish farmers when they decide to invest in solar- or wind power by highlighting both non-economic (subjective) and economic factors (objective). An abductive approach to study the subject is conducted where theory and empirical evidence is collected simultaneously. When conducting the case study of six Swedish farmers that have invested in solar power, wind power or both, a qualitive method is used. The study is unable to separate the most important factor and instead reveals that there are several different factors, both non-economic and economic, which are of equal importance when deciding to invest in solar power or wind power. The study supports the notion that investment decisions are influenced by both rational and subjective reasonings. A new model is presented which explains what factors affect a farmer’s decision to invest in solar- or wind. The results can be of help to farmers who has of yet not invested in either solar- or wind power, since it presents some of the factors which may be of importance when making an investment decision. The study also reveals farmers who have already invested, desire a more stable legal framework in order to reduce the perceived risks when investing in solar or wind energy

Jämförande studie av Tysklands och Sveriges solcellsmarknad

Solens bestrålning mot jorden är den avgörande faktorn för att solceller ska fungera. Det har visat sig att instrålningen i Sverige skiljer sig väldigt lite från bestrålningen mot Tyskland och centrala Europa. På grund av detta visar det sig att solceller är lika effektiva i Sverige som i Tyskland. Vid jämförelse mellan samma hushåll i de båda länderna visar det sig att skillnaden i producerad el är mycket liten. Dessvärre är kostnaderna för solcellssystem stora och kostnaderna för hushållen varierar stort. Kostanden för en solcellsanläggning i Sverige ligger på ca 455000kr. Med stödsystemet på 60% av investeringskostnaden ligger den årliga kostnaden för ett hushåll i Sverige på ca 10000 kr/år. För samma hushåll i Tyskland ligger kostnaden på ca 23000 kr/år, men här tjänar producenten 26000 kr/år på att sälja elen. Därför gör solcellsproducenten i Tyskland en vinst på ca 3000 kr/år. Skillnaden är stor och det visar sig att det krävs rätt incitament för att få genomslag på solcellsbranschen. I Tyskland har det sedan 1991 funnits stöd i form av att energibolag eller nätägaren har skyldighet att köpa in producerad el från solceller. Tarifferna för det har legat på 90 % av slutanvändarpriset för inköpt el och har under senare år ändrats till fasta summor för respektive år. År 2009 var ersättningen 31,9 eurocent/kWh. Dessutom minskade utbetald ersättning under åren, detta för att få fram en minskning på priset för solcellsmoduler. I Sverige kom satsningar på solceller senare än i Tyskland. Den första typen av stöd riktade specifikt mot solceller kom först år 2004 och riktades mot alla statliga verksamheter. Stödet innebär en ersättning på 70 % av investeringskostnaden. De flesta av projekten anlades på skolor och idrottsanläggningar för att öka intresset för allmänheten. År 2009 ändrades stödet så att även privatpersoner och företag skulle kunna ta del av stödet. Det sänktes till 60 % av investeringskostanden och var enligt flera inom solbranschen för lågt för att ens återbetala solcellen under dess livstid. I Tyskland ökar andelen solceller i hög takt och år 2000 fanns det ca 76 MWp installerat. År 2009 var andelen ca 9800 MWp. I Sverige har ökningen skett långsammare med en andel på 2800 kWp år 2000 och år 2009 var andelen ca 8800 kWp. Det finns dock en stor andel solceller i Sverige som inte är nätanslutna, vilka inte räknas med i alla undersökningar. Solcellerna i Tyskland ska ha genererat en omsättning på ca 4 miljarder euro och utbetalda tariffer beräknades för EEG lagen till ca 11 miljarder. Omsättningen till följd av EEG ska ha uppgått till ca 16,9 miljarder. Med den höga omsättningen kommer även stor andel skapade arbetstillfällen och höga investeringar i nya projekt. I Sverige budgeterades kostnaderna för solceller till 210 miljoner under åren 2009- 2011 och andel skapade arbetstillfällen var ca 630 stycken. Andelen arbetstillfällen är lågt i jämförelse med Tysklands andel på 80000

Skogens roll i klimatfrågan

Det finns många aktörer med olika perspektiv på skogens roll i klimatfrågan. Dessa perspektiv kan skildras i media av aktörer som får mediautrymme. Media påverkar allmänhetens uppfattning genom att sätta agendan och avgöra vilka perspektiv som publiceras i mediet. En medieanalys genomfördes för att svara på tre frågor gällande svensk media under tidsperioden 2010–2019. Först, om utrymmet för skog och klimatfrågan förändrats, därefter, vilka aktörer som hörs i frågan, och till sist, hur dessa aktörer väljer att rama in frågan. 421 artiklar tryckta i Dagens Nyheters från början av 2010 till slutet av 2019 analyserades. En inramningsanalys genomfördes på de 101 artiklar som ramade in relationen mellan skog och klimatförändringar. I inramningsanalysen identifierades aktörerna och deras inramning av frågan. Inramningen urskildes genom aktörens utpekande av rollerna offer, orsak och lösning. Under tidsperioden ökade utrymmet för aktörer som ramar in skogens roll i klimatfrågan. Ett ökat intresse för frågan visades 2015 i samband med Parisavtalet och 2018 då skogsbränderna i Sverige bidrog till att lyfta skog och klimatfrågan i media. Aktörerna som uttalade sig om skogens roll i klimatfrågan under tidsperioden var framför allt journalister, därefter forskare. Skog pekades ut både som ett tydligt offer och en framstående lösning. I jämförelse med medieanalysen av Kleinschmit och Sjöstedt (2014), av tidsperioden 1992–2009, kan ett skifte av skogens roll upptäckas, från att ha porträtterats, nästintill uteslutande, som offer till att även porträtteras som lösning 2010–2019.There are many actors with different perspectives on the role of forests in the climate discourse. These perspectives are presented in media by actors with standing (actors who are given space in the media). Media influence public opinion by setting the agenda and deciding which perspectives are published in the medium. A media analysis was conducted to answer three questions concerning Swedish media during the period 2010-2019. First, how the amount of space for the forest and climate discourse has changed over time, second, which actors have standing in the topic, and third, how these actors choose to frame the forest and climate discourse, in Swedish media. 421 articles, published in Dagens Nyheter from the start of 2010 to the end of 2019, were analyzed. A frame analysis was conducted on the 101 articles that framed the relationship between forests and climate change. In the frame analysis the speakers and their framing of the discourse were identified. The framing was distinguished by the speakers naming of victims, causers, and solutions. Over the studied period actors who framed forests roles in the climate discourse were given more space in Dagens Nyheter. An increase of media attention for the topic was shown 2015, in connection to the Paris agreement, and 2018, when the forest fires in Sweden raised awareness for the forest and climate discourse in media. The actors who were heard on the topic of forests role in climate change were mainly journalists, and scientists, respectively. Forests were categorized both as an evident victim and a prominent solution. In comparison with the media analysis by Kleinschmit and Sjöstedt (2014), of the period 1992-2009, a slight shift was detected from being, almost entirely, portrayed as a victim to also being portrayed as a solution 2010-2019

Solcellsenergi på lantbruk

En investering i solcellsenergi påverkas av flera omvärldsfaktorer. Såväl rådande politik, ekonomisk tillväxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav påverkar beslutet. Ekonomiska rådgivare i lantbruk tror på ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror på de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sätta fart på marknaden. De miljömål som är uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikällor. Miljömålen kommer att underlätta för småskalig elproduktion och därmed öka intresset för investering i solceller. Just nu diskuterar regeringen ett förslag om nettodebitering. Det innebär att energiproducenten kan kvitta den överskottsenergi som produceras på sommaren med den som köps in under vinterhalvåret. Samtidigt förespråkar flera elbolag och elproducenter de nya elnäten ”smarta elnät”. Med dessa blir nätanslutningen betydligt effektivare vilket underlättar för in- och utmatning av energi på elnätet. Ett ökat intresset för investering i solceller samtidigt som tekniken och nätanslutningen blir effektivare skapar ett alternativ för lantbruk att bli mer självförsörjande på energi. I uppsatsen analyseras företagsekonomiska faktorers påverkan vid investering i en solcellsanläggning på lantbruk i Östergötland. Kostnaden för energi är ofta en stor post för lantbruksföretag. Möjligheten att bli självförsörjande på el är därför en av de starkaste drivkrafterna för att investera i solceller. Samtidigt blir företaget mindre påverkat av prisfluktuationer vilket kan skapa en stabilare ekonomisk situation. Företaget hamnar även i en starkare förhandlingsposition gentemot elleverantörerna. I uppsatsens studeras vilka möjligheter som finns för att driva en solcellsanläggning på lantbruk i Östergötland och vad det finns för problem med denna typ av investering. För att besvara uppsatsens syfte och forskningsfråga används PESTEL-modellen samt beslutsteori. Stor vikt kommer att läggs på intervjuer med lantbrukare, banker, leverantörer och myndigheter som har kunskap i ämnet. Uppsatsen visar att ekonomisk lönsamhet har en stor betydelse vid investeringen. Men det finns även andra faktorer, som viljan att vara självförsörjande på förnyelsebar energi och att skapa mervärde genom en grönare produktion som motiverar till solcellsenergi.There are several external factors that influence the decision of an investment in solar energy. These include current politics, economic conditions and the investor's required rate of return on the investment. Banks foresee an increased interest in solar energy in the future, however much depends on investment subsidies and whether the technology gets less expensive. Today there is some uncertainty how to handle excess electricity. An increase of knowledge would stimulate the solar cells and energy market. According to the environmental goals set in Sweden it becomes more important for the government to promote renewable energy sources. At the same time the government creates stronger incentives and safeties for the individual small-scale electricity producer to invest in renewable energy sources, for example solar cells. Political decisions will play a major role for the future development of the use of solar cells. At the moment the government has put forward the proposal for net metering, while suppliers and manufacturers advocate the new electric mains system called “smart grids”. These manage the power supply for higher efficiency by controlling the input and output of energy on the grid. Smart grids will make it easier for small scale electricity producers to sell energy at the conventional mains. This will contribute to an increased share of renewable energy. An examination has been conducted on agriculture in Östergötland to understand the macroeconomic factors related to an investment of solar system. For farms the main purpose is to be able to produce their own electricity for operation and production. The farms are very energy intensive and electricity is a major expense for these companies. Therefore, the ability to produce own electricity for operations and production becomes a great advantage. For example the self-sufficiency will put the company in a more stable financial situation being less affected by the price-fluctuations on the open energy market. At the same time the company will put itself in a stronger bargaining position towards the major electricity suppliers. The essay will identify the options available to operate a solar cell installation on a farm in Östergötland and what are the challenges are with this type of investment. To answer the purpose of the essay and the research question, the PESTEL model and decision theory is being used. A strong emphasis has been put on interviews with farmers, banks, suppliers and agencies. The essay reveals that the economic benefits are very important drivers for the investment. Also factors to generate their own electricity and create value through a more sustainable production motivate for an investment in solar energy

Klimatpåverkan av svensk jordgubbsproduktion

SAMMANFATTNING Människans förbrukning av fossila bränslen har ökat drastiskt de två senaste seklerna. Detta har lett till en ökning av växthusgasutsläpp vilket i sin tur inneburit en höjning av jordens lufttemperatur, den så kallade växthuseffekten. Mellan 1970 och 2004 ökade de globala växthusgasutsläppen med cirka 70 %. (Naturvårdsverket 2008a). Ungefär 25 % av Sveriges klimatpåverkande utsläpp uppskattas komma ifrån matkedjan. (SIK 2008). För att kunna sänka de växthusgasutsläpp som genereras vid produktion av en vara eller tjänst kan första steget vara att en livscykelanalys (LCA) utförs. LCA är en internationellt använd metod för beräkning av mängden växthusgaser och dess klimatpåverkan som en vara eller tjänst ger upphov till under sin livscykel. Analysen kan visa vilka delar i produktionsledet som ger upphov till högst växthusgasutsläpp och därmed är av störst vikt och intresse att åtgärda. Denna LCA-studie ingår i ett forskningsprojekt som SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) ansvarar för. Syftet med projektet, vilket finansieras av SLF (Stiftelsen lantbruksforskning), är kartläggning av växthusgasutsläpp från svenskodlade trädgårdsprodukters produktionsförlopp. I detta arbete utgörs LCA- studien av en analys och jämförelse av två sätt att producera svenska frilandsodlade jordgubbar. Syftet är att kartlägga produktionsledets klimatpåverkan och jämföra resultatet med andra svenskproducerade trädgårdsprodukter. Fyra skånska jordgubbsodlingar har inventerats och data från dessa har använts för att konstruera två fiktiva odlingssystem. Studien av dessa två odlingssystem sträcker sig från transport av plantmaterial till odlingen och fram till och med transport av förpackade kylda jordgubbar till återförsäljare. Resultatet för de två odlingssystemen visar att ett kilo svenska frilandsodlade jordgubbar ger upphov till 206 respektive 229 gram koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket i förhållande till andra svenskproducerade trädgårdsprodukter kan anses vara lågt. Dessa resultat kan förhoppningsvis fungera som ett första steg mot en fullständig kartläggning av svenska frilandsodlade jordgubbars klimatpåverkan

Energiewende and its impact on the Nordic power system

Both the German and the Nordic power markets are seeing dramatically changed conditions due to an ongoing process of expanding the share of renewable production in the systems. For the German part this comes from heavy subsidies which have led to an explosive development in installed capacity of photovoltaic and wind based production. After the Fukushima incident it has been decided to shut down all Germanys nuclear plants. This capacity drop is however not of the same magnitude as the increase in renewables, but will impact the stability of the power system. The Nordic power system which already has a surplus of power sees an even further increase, coming mainly from construction of new nuclear plants in Finland and a general increase in wind farms. The question that is assessed is how the Nordic system, where the producers are already depending on exporting their surplus to the continent, will be affected by the new altered conditions in Germany. The approach is to analyzing how and when the Nordic system is dependent on the German system. The new conditions in Germany are then estimated by using past data of power consumption, exchange, wind and photovoltaic. By subtracting the intermittent production, the so called residual load is estimated and by regressing the residual load on the actual prices, it is possible to get a fairly accurate estimate of the marginal effect of one extra unit produced or consumed. The historical data is then scaled with the estimated new capacities of photovoltaic, wind and nuclear. This gives an estimated probability of the residual load as it could be in 2020 based on the weather and demand conditions from the sample set of 2008 to October 2013. The new residual load gives a price probability for different hours of the year which in turn can be matched with the Nordic export patterns to see the impact on the Nordic power system. It turns out that during a normal year the impact will not be that great. However in a wet year there will be problems exporting as many hours as wanted without occasionally dropping prices to a very low level, and for shorter periods of time there will be problems exporting at all which can lead to depressed price in the Nordic.Både det tyska och det nordiska kraftsystemet genomgår just nu stora förändringar där andelen förnyelsebar energi kraftigt ökar. På grund av kraftiga subventioner, som en del av omställningen till ett förnybart energisystem, har sol- och vindkraftens andel av den tyska energimixen mångdubblats de senaste åren och det spås även fortsätta öka framöver. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima har man även beslutat att fasa ut all kärnkraft. Minskningen är dock inte av samma magnitud som ökningen av förnyelsebart. Det nordiska systemet, som redan idag har ett energiöverskott, ser också en ökad utbyggnad av energiproduktionen vilket leder till en ytterligare förstärkning. Frågan är då hur det nordiska systemets möjligheter att exportera bort sitt överskott kommer att påverkas av de förändringar som sker i Tyskland. Genom att analysera residuallasten i det tyska kraftsystemet kan man få fram den marginaleffekt på priset som en extra enhet produktion eller konsumtion har. För att anlysera det framtida kraftsystemet har 2020 valts ut som exempelår. Genom att använda historiska timvärden på last samt förnyelsebar produktion och kärnkraft, tillsammans med framtida förväntad kapacitet har en sannolik residuallast och prisutveckling estimerats. Datasettet sträcker sig från år 2008 fram till oktober 2013. Det kommer även i framtiden vara möjligt att exportera det nordiska överskottet sett över ett helt år. Däremot kommer det under kortare perioder kunna blir riktigt ansträngt och krävas mycket låga priser för att kraften ska flöda från Norden till Tyskland

Solar energy : is it profitable for agricultural companies to invest in solar energy?

Samhället är idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjälp av fossila bränslen, som har en stor påverkan på växthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömål ska klimatutsläppen minskas med 40 % till år 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen är att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi är en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpåverkan. Syftet med studien är att på en grundläggande nivå ta fram en kalkylmall som kan underlätta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi. I studien har vi undersökt flera bakomliggande ekonomiska faktorer som påverkar en investering i solceller. De ekonomiska faktorer som har störst inverkan på investeringen är om företaget får statligt investeringsstöd eller inte och vilket pris företaget får för den sålda överskottselektriciteten. En viktig faktor som påverkar produktionen för anläggningen är i vilket väderstreck anläggningen är placerad, en placering i direkt söderläge är mest effektivt. Genom att placera en fiktiv gård på tre olika platser i landet har vi kunnat studera vilken inverkan placeringen har på investeringen. En anläggning placerad på sydligare breddgrad i landet gav en lägre investeringskostnad per producerad kilowattimme. Metoden i studien har varit att genomföra tre fallstudier där vi belyser tre olika utfall för vardera fallstudie av investeringen. De utfall av fallstudierna som var mest ekonomiskt försvarbart innefattade att företaget fick både statligt investeringsstöd och högt pris på såld överskottselektricitet. Beroende på placering i landet gav det bästa utfallet av investeringen en vinstmarginal mellan 39 % och 41 %. Det sämsta utfallet gav en vinstmarginal mellan minus 11 % och minus 15 % för investeringen. Vi tycker solceller är intressanta att investera i ur flera aspekter. Speciellt med tanke på det ekonomiska resultaten från vissa av utfallen som beskrivs i studien.The community is very depended of energy. A big amount of the energy production today is made from fossil fuels that have a big impact on greenhouse gases. According to the Swedish governments environmental targets we have to reduce the climate emissions with 40 % until year 2020. One way to reduce the climate emissions is to produce more renewable energy. Photovoltaic is one of the renewable energy types that can help us to reduce our impact on the environment. The purpose with the study is to create a calculation tool in a basic level to determine if it´s profitable for agricultural companies to invest in photovoltaic, depending on where in Sweden they are located. In the study we investigated several economic factors that affects if it´s interesting to invest in photovoltaic or not. The financial factors that have biggest impact on the investment are if the company gets the government investment support and the price that the company gets paid for the sold electricity. One other factor that has a big impact is in which cardinal the facility is build, the most profitable cardinal is south. To figure out how the location of the facility impacts the cost of the investment we made a fictive farm that we placed in three different locations in the country. The facility that was placed on a more southern latitude had a lower cost per produced kilowatt hour. The method in the study is to make three case studies that looks in three different outcomes for the investment. The most profitable outcome of the case studies was when the company got both the government investment support and a high price for the sold electricity. Depending on the location in the country the best outcome gave a profit margin between 39 % and 41 %. The worst outcome gave a profit margin between minus 11 % and minus 15 % for the investment. We think photovoltaic is very interesting to invest in according to several different reasons. Specially consider the profit margin in some of the outcome in the study

Factors for success in Swedish biogas

The energy sector of modern time is currently faced with several challenges. These are both production oriented and environmental oriented in nature. The energy of the future is intended to support an increasing demand while at the same time reduce its environmental affection. This stresses a development towards production methods of renewable energy. Among the existing methods, biogas is presented as an attractive alternative. Further, biogas is also perceived as an attractive business concept within the agricultural sector, since this sector contains a good supply of substrate that can be used in the biogas process. As an effect, biogas would enable renewable energy production in combination with biological waste treatment and thus there are several environmental benefits with using this method. The potential for producing biogas in Sweden today, is relatively unexploited. Studies shows that there still is a large potential for producing biogas in Sweden, where a large share is represented by agricultural products. This study aims at identifying factors that are important for a further development in agricultural based biogas production. The study have been based on interviews with 31 agricultural biogas producers, where the findings has been analyzed using resource based view and Diffusion theory. The study has shown that agricultural biogas production in Sweden needs to develop in order to become competitive. To enable such a development, factors such as support from external parties and investments in technological development is viewed as important.Energisektorn är i dagsläget en sektor som innehåller flera problem. Dels finns det miljömässiga som produktionsmässiga problem. Framtidens energi ska dels kunna bistå en ökande population med energi samtidigt som den ska minska sin miljöpåverkan. Detta kommer att kräva nya metoder för att producera energi. Biogas presenteras som ett attraktivt alternativ för att producera förnyelsebar energi. Vidare är biogas ett intressant affärskoncept inom jordbrukssektorn, då det finns god tillgång till substrat som kan användas i biogas processen. Effekten av biogas skulle innebära produktion av förnyelsebar energi kombinerat med biologisk avfallshantering. Således finns det flera miljömässiga effekter med biogas produktion. Potentialen för att producera biogas är i dagsläget i relativt liten i Sverige. Studier visar att det finns stor potential att utöka produktionen av biogas, där en stor andel beräknas komma från jordbruks produkter. Denna studie syftar till att identifiera framgångs faktorer för den Svenska jordbruksbaserade biogas produktionen, för att utforska möjligheterna till en fortsatt utveckling. Studien baseras på intervjuer från 31 jordbruksbaserade biogas producenter där insamlad data har analyserats med resursbaserad teori och spridnings teori. Studien visar att jordbruksbaserad biogas produktion är i behov av utveckling för att bli konkurrenskraftigt. För att möjligöra en sådan utveckling, pekas faktorer såsom inverkan från externa parter samt vidare satsningar i teknik ut som viktiga